tja.
nu ska jag aldrig mer se tillbaka igen. Nu har du sagt att det är slut. Jag kommer nog alltid sakna dig lite, men sättet du beter dig på nu gör det hela mycket lättare att glömma dig. Jag blir arg för att du beter dig som du gör men jag kan ju inte göra nått åt saken direkt. Allt jag kan göra är att se framåt och få min dag att fungera. Vilket dom gör nu, dagarna alltså. Min hjärna har lungnat ner sig och jag kan tänka klarare nu.

Jag ser det här bloggandet som ganska meningslöst, men aja. Är det något jag vill ha sagt så skriver jag ner det. På det sättet slipper man allt tjat.

Jag håller huvudet högt och fortsätter knata.