do you care, i mean REALLY?

Jag faller djupare och djupare ner, det finns inget stop i denna misär och jag vet inte vad jag ska göra. Saker jag höll fast mig vid finns knappt kvar längre så jag kan inte göra annat än falla. Jag vill kunna vakna utan att känna denna smärtsamma ångest, denna starka, äckliga, vidriga jävla ångest. Det svider i mig och det känns som tusen piskrapp på min rygg varje gång jag tar ett andetag. Den här världen kanske inte är menad för mig, jag kanske egentligen ska existera på en helt annan plats. Jag är rädd för att ge upp, för jag vill inte lämna dom som betyder något för mig. Jag vill inte såra dom som faktiskt fortfarande älskar mig. Men minnena gör ont och jag vill inte spy upp smärta mer. Jag vill kunna stå upp helt rak och kunna andas lätta, tunna, vackra andetag.

Jag har insett nu, jag behöver hjälp för att klara det här, proffisionell sådan, men hur ska det gå när jag knappt orkar gå upp ur sängen?


"I wanna fly so high, but I can't find my wings."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0